Tre dagar har jag försökt komma till den gäckande skomakarn i Charokopio, Jag frågar hans granne, en sytant som sitter bakom ett bord och röker medan hon syr.
Första dagen; "Kom tillbaka i morgon", lyckas vi teckna oss fram till.
Andra dagen: "Kom tillbaka i morgon" osv.
Tredje dagen, dvs idag, "Kom tillbaka i morgon - hon har bråttom till kafeet men ger mig ändå en minut:
"Det sa du i går också" lyckas jag teckna fram - vårt gemensamma engelska ordförråd hade vi förbrukat redan första dagen.
"Han jobbar bara i morgon - aldrig idag", tror jag att hon menar.
Om jag inte fått allt om bakfoten förstår jag varför Greklands ekonomi inte ligger i topp.
Lättare var att med diverse tecken lyckas få en gubbe i en affär med allt från kondomer till barnvagnar, spadar och järnspett att rota fram en liten rulle tunn metrev. Och jag bor ju i ett hus med en textilkonstnärsateljé i bottenplanet, så en synål var inga problem att få fram.
Så nu funkar sandalen igen.
Och så har jag hittat en lovande restaurang i Koroni - åtminstone serverade gubben mig en meze - en liten smårätt med perfekt stekt fisk, kall kokt potatis med olivolja på, tomater och oliver. Det bästa hittills och det kostade bara fyra euro, inklusive ett rätt stort glas helt godkänt vitt vin. Trettiofem spänn får du inte ens ett halvt glas vin för nånstans i Arvika
Det tar sig