Liverpool
Kategori: Allmänt
"Jag examineras om en månad ungefär och får hälsa på Sir Paul då". Will är i drygt 20-årsåldern och studerar vid LIPA - Liverpool Institute for Performing Arts - en av de högst ansedda institutionerna inom musikutbildning, startat av Mark Featherstone-Witty RNOM OBE och Sir Paul McCartney. Will är slagverkare och kompositör och vill bli studiomusiker och musiklärare.
Vi står i puben Ye Cracke, där John Lennon suttit många gånger tillsammans med bästa kompisen Stuart Sutcliffe när de två gick på konstskolan Liverpool College of Art. En sliten och bedagad pub med lite bilder av John Lennon och en grupp som han var med i men som "aldrig spelade en ton", som det står på väggen. The Dissenters.
Jag inledde dagen med att besöka The Beatles Story, ett museum tillägnat gruppen. Rätt bra, särskilt delen om John Lennon. Sedan upp på bussen Magical Mystery Tour som körde runt Liverpool till adresser med anknytning till beatlarna. Guiden Mary växte upp i Liverpool när gruppen slog genom och hade mycket att berätta om tiden.
"John Lennon var ett ensamt barn", säger hon. "Inga syskon som han bodde tillsammans med och han brukade klättra över muren till Frälsningsarméns park Strawberry Fields". "Du får mig hängd", sa Johns moster Mimi. "Nothing to get hung about", sjunger han sen i sången om Strawberry Fields. "Hans absoluta favoritbok var Alice i Underlandet, vilket man kan se på alla referenser till figurer och företeelser till Alice i hans sånger", berättar Mary.
Idag är porten nedklottrad och mängder av turister besöker den. Institutionen är numera nedlagd och parken förfaller men National Trust har fått fram pengar att restaurera den.
Det är inte klokt vilken påverkan The Beatles har på Liverpool. Alla utnyttjar dem, staden själv inte minst, flygplatsen heter John Lennon Airport och går det trycka in någon referens till beatlarna för att bättra på affärerna så gör man det.
Penny Lane är förvisso en gata i Liverpool men är mer än så. Gatan är en kilometerlång trist förortsbussgata men också namnet på hela området runt korsningen med frisören och banken på hörnet. Jag åkte vanliga stadbussen dit och kom aldrig fram. Två vänliga och fina damer i 80-årsåldern såg mitt bryderi och frågade med sin mjuka scouseaccent vart jag är på väg. "Penny Lane", sade jag. "Det är här!". "Men gatan heter ju nåt annat!". "Ja ja, det är så och själva gatan går där, men alla kallar hela området för Penny Lane", sa de och pekade.
Frisörsalongen finns kvar liksom banken men för brandstationen har Paul nyttjat sin licensia poetica och flyttat den några hundra meter från där den ligger till Penny Lane. Dörrarna var stängda så jag kunde inte se om brandbilen var ren och då det var Bank Holiday fanns inte heller bankmannen i folkvimlet.